Ja för några månader sedan drog den stora RAAM-expeditionen (Ultra Cycling Viking :) igång. Vi i den svenska delen av projektet hade vårt tredje crew-möte igår och saker och ting börjar att falla på plats.
Jag har sex crew-medlemmar som kommer att hjälpa mig under loppet i en följebil och en husbil. Av dessa sex är fyra bosatta i Sverige (mina vänner Anders, Lasse, Arne och min fru Alice) och två i USA (min svåger och svägerska Francis och Susan). Dessuton har jag en vad man kan kalla crew-medlem på hemmaplan. Det är min cykelkompis Lasse som är något av en mentor och idespruta för mig.
De är alla så entusiastiska, noggranna och proffsiga att jag vid varje möte blir lite smått rörd av att de ställer upp så otroligt på min galna ide att köra RAAM 2012. De är verkligen helt inställda på att göra allt som står i deras makt för att jag så säkert och snabbt som möjligt ska ta mig de 480 milen från Oceanside till Annapolis.
Allt jag behöver göra är precis det jag älskar, att sitta på cykeln och trampa (hur svårt är det ?).
Mycket är nu bokat och klart, men det verkar som att för varje detalj vi går igenom så kommer det fram ytterligare ett antal funderingar och frågor. Det är mer som att förbereda en expedition än ett cykellopp. Som tur är så är informationen på RAAM.s hemsida väldigt omfattande in i minsta detalj.
Eftersom faktiskt även solo-RAAM är en team effort, det beror ju så mycket på teamet att vi ska nå framgång och allas insatser är mycket värdefulla, tyckte vi det skulle vara roligt att ha ett team-namn. Några förslag var 'team Gunnar Ohlanders' (för egocentriskt och tråkigt), 'team Crazy Gunnar' (för crazy). Till slut kom vi fram till att 'team Ultra Cycling Viking' var rätt bra.
Nu ser jag mest fram emot att min förkylning går över så att jag kan sätta igång med träningen igen. En resa till Spanien är inbokad i början av mars. Då det är tänkt att jag ska nöta asfalt på bergsvägarna i Sierra Nevada.