Sveg t.o.r

I lördags 18/7 var det äntligen dags för en lite längre tur. Jäklar vad skönt det var att vara ute på vägarna igen.
Lasse skulle ta cykeln till sin stuga i Mässlingen. En tripp på 30 mil och jag beslöt att hänga med till Sveg för att vända och köra solo tillbaka, vilket visade sig bli 25,5 mil innan jag var hemma igen.
Vi körde på rätt bra i det härliga sommarvädret, Med vinden i ryggen och solen i ansiktet så låg farten ofta och pendlade runt 35-40 km/h.
Backen upp till Messurbodarna efter fikat i Kårböle gick lätt trots att det stiger rejält under några kilometer.

Efter en fin fet pizza på en uteservering i Sveg var det dags att ta farväl av Lasse och vända hemåt igen. Hemresan gick betydligt tyngre. Nu var det motvind, men solen sken och det var bara att försöka krypa ihop så mycket som möjligt på rakorna och gilla läget. Väl hemma framåt kvällningen blev det ett efterlängtat dopp i polen, som efter dagens solsken hade nått 32 grader.

Det känns härligt att äntligen vara fri från den envisa förkylningen som sabbat så mycket av min sommarplanering. Om några veckor kommer jag nog att köra Mälaren Runt, men innan dess vill jag gärna försöka lägga in min årliga traditionella 60-milare. Norska gränsen tur och retur. - Man ska försöka bibehålla gamla traditioner ! Eller hur ?

Budapest-Beograd

Ja förhoppningarna om en fin tur längs med Donau från Budapest var inte speciellt stora när vi lämnade Sverige efter midsommarhelgen.

Men efter några dagars spa-badande i de fantastiska gamla turkiska badpalatsen i Budapest hade jag blivit så pass bra i min förkylning att vi beslöt att montera ihop vår Bike Friday och i alla fall köra de fem milen till nästa thermalbad (spa) söder om Budapest i Rackeve.Dagen efter utomhusbadandet i Rackeve kände jag hur krafterna återvände och efter det fortsatte vi med dagsetapper på 10-15 mil in i Serbien och Kroatsien.

Det var varma och soliga dagar över den bördiga Ungerska pustan. Men varje eftermiddag gällde det att söka skydd i någon bar eller restaurant för att undkomma det obligatoriska åskvädret med hällregn.

Donau var rätt så översvämmad och vi såg på nyheterna att det var väldiga skyfall i Österrike och södra Tyskland.

Efter att vi passerat gränsen till Serbien blev det ganska tydligt hur fattigt det var där jämfört med Ungern. Vi cyklade mycket på små vägar som passerade genom byar och mindre städer. Det går att cykla på stigar längs med floden men dessa var oftast geggiga efter de dagliga åskskurarna och efter att ha vurpat en gång så beslöt vi oss för att undvika dem.

Människorna där på landsbygden var mycket vänliga och hjälpsamma men tyvärr så sätter språksvårigheterna stopp för några närmare kontakter.

Hästdragna vagnar var ett vanligt förekommande fordon och efter de små vägarna hejade vi ofta på fåraherdar som var ute och vaktade sina får.

Nöjda nådde vi Belgrad efter 6 dagars cyklande och har därmed klarat av ännu en etapp på vårt projekt att cykla efter Donau från källan till Svarta Havet.